På det statligt finansierade forskningscentret KANIN-K4 i Västergötland har en unik försöksverksamhet startat. Projektet, kallat “Bur utan gränser”, syftar till att skapa en emotionell och politisk brygga mellan kanin och människa – genom gemensam burvistelse.
Eller som det står i foldern:
“När vi delar spån, delar vi samhället.”
Med EU-stöd, queer kulturbidrag och en oklar donation från en före detta centerpartist med pälsintresse, rullade testet igång tidigare i år.
🔐 Bur 4C – Den traumabearbetande kaninprästen
Här bor Pastor Tuss, en tidigare bortadopterad dvärgvädur som återfann meningen i livet genom kanin-mysticism och samtalsterapi med fönsterspegling.
Han delar bur med Agnes, 64, nybliven änka, självutnämnd kristen anarkist och författare till boken “Gud i gallret”.
”Vi har hittat en rytm,” säger Agnes. ”Han tuggar medan jag gråter.”
🐾 Bur 8A – Polyamorös hödelning och samförstånd
Här samsas tre kaniner (två rex, en lionhead) med ett ungt par från Mölndal som identifierar sig som “ekosexuella burentusiaster”.
De har infört ett rullande hö-schema, vars syfte är att minska konflikter och bygga tillit via delad tuggning.
”Vi sover i en hög. Ibland med päls ovanpå, ibland med känslor,” säger Ellinor, 27, medan hon sorterar pellets i storleksordning.
💄 Bur 12B – Sele, samtycke och stamplös närhet
Här bor Sebastian, 32, mänsklig deltagare med intresse för sele, burmiljö och gränsöverskridande intimitet.
Han deltar frivilligt i projektet för att utforska det han kallar “queerburens politiska potential”.
”Det är inte BDSM, det är en bur med samtycke och historisk tyngd,” säger han medan han justerar sitt koppel.
Hans rumskamrat: en kastrerad kanin vid namn Vladimir, som tidigare levt i exil bakom en bokhylla i Rinkeby och nu fungerar som mentor i projektet.
De har utvecklat ett tyst system av blinkningar och stampningar för att signalera närhet, hunger eller existentiell panik.
📣 Bur 14F – Den nationalistiska kaninen och regeldispyten
Här bor Hugo, en blågul dvärgkanin med starkt burterritoriellt tänk och åsikter om importpellets.
Han delar bur med Marcus, 49, prepper och admin för Facebook-gruppen “Sverige ut ur stängslet”.
Deras samlevnad har lett till flera incidentrapporter:
- Gnagda flaggor
- Ömsesidig urinmarkering
- Ett bråk om vem som “egentligen var här först”
🧠 Vad säger myndigheterna?
- Socialstyrelsen: “Det är ännu oklart om buren är att betrakta som en bostad eller ett tillstånd.”
- Jordbruksverket: “Så länge ingen människa biter tillbaka, är det inom toleransen.”
- RFSL: “Gränsöverskridande samexistens är både vacker och utmanande.”
🪩 Kritiken låter inte vänta på sig
Konservativa debattörer kallar projektet för “pälsrelativistiskt vansinne” och menar att “människan inte är byggd för att dela vattenflaska med gnagare”.
Men deltagarna själva vittnar om något annat:
”Vi har aldrig haft så mycket kontakt utan att prata,” säger Sebastian.
”Jag trodde frihet var att bli utsläppt – nu förstår jag att det är att välja sin bur.”
🧺 Slutord: Allt är en bur, men vissa har inrett sin
“Bur utan gränser” fortsätter året ut. Besökare kan boka guidad tur via e-legitimation och intyg på toleransnivå.
Det bjuds på gurkskivor, tyst samtycke och en chans att själv prova sitta i Bur 13Z – “Terapiburen”, där ingen får tala och alla måste tugga i takt.
Som Stora Örat avslutade sitt senaste pressmeddelande:
”Vi är inte lika, men vi kan dela spån.”
Av: Mikael Heijel