komponerad av Kent Danielsson

175° i en timme.

Grillad kaninstek med timjan och fänkål,

gräddstuvad kantareller,

smaksatta med rivet apelsinskal.

Serveras med purjostekt,

strimlad potatis.

Smaklig spis!!

önskar köksmästare.

Bortom tid o rum, ute på
ängar och bland träd
skuttade hon runt –
vitaste päls och ögon,
röda som rosor & rubin,
päls av siden, skimrande
i vinternatt, med lätta
fötter, en skymmande natt.
I nattens mitt, flätas
berättelsen samman med sagor,
liljor, nattljus o stjärnors
skimmer i en klar afton
i dimmor o moln.
Kaninens skutt – väcker liv
i skog o mark…mylla
och mossor, förgylld av
landskapets kvistar o blad.

Ljus o mörker omger kaninens
oskuldsfulla yttre i sken
av eufori. I historien,
en djurart med vigör,
renhet och lenhet för ens
inre sinnebild av renhet.
sanning, längtan och livfullhet.
Dock röda ögon, med vitaste
päls och tänder,
men vem vet – även denna
oskyldiga varelse kan även den
ha sina mörka sidor

något vi nog
aldrig får veta.
Dess aura berättar för oss
om vita, kanske vittrande
vindar eller vita, rena
ljus som lyktor
och levande ljus, dofter av
rinnande guld o smaragd…
med tunga röd som sammet.
Sol efter mörker eller
mörker efter moln i natthimlen.
Synen av en gudom,
kanske synen av en djinn –
mytologi och historia för
en evig talan om allt
mellan himmel o jord,
människa o djur,
väsen o varelser.

Låt den sorglösa himmelens
alla varelser enas
i en tid av förförelse
och leda – ledsamhet
och besvikelser,
kanske till en tid
av rikedom och enighet.

Dick

Ärade läsare!
Det är nu länge sedan jag hade den dröm som blev en drivkraft för mig som chefredaktör för den tidskrift, vars första nummers ledare Du nu läser. Drömmen kom för mig I det att jag såg mig själv, ridande på en flygande kanin. Vid uppvaknandet uttolkade jag drömmens innebörd som en fyndig ordlek från mitt undermedvetna: Att jag bars upp av en gravitationens naturlag upphävande kanin = jag var ”kaninburen”.
Då uppstod i min själ ett oemotståndligt behov av att egenhändigt förfärdiga kaninburar. Denna konst har nu drivits till sin fulländning av mitt eget företag, Skrotum Bizniz, vår egen tids motsvarighet till bröderna Bävers firma Konst- och Hastverk i Fablernas värld med manuskript skrivet av den genialiskt begåvade Olle Adolphson.
Så hälsar jag Dig, ärade läsare, välkommen i denna enkla publikation som utgör mitt eget försök att lyckas skapa underhållande lektyr och uträtta något nyttigt arbete i mitt förlästa byfåneliv. Till min hjälp har jag Martin Larholm, Kent Danielsson,, Claes Danung, Lars Westin samt Dick. Vi bor alla på Thamstorps behandlingshem. Det är inget fel i att leva som en insnöad nörd. Världen lider nu av svåra födslovåndor därför att en ny värld ska födas!

Peter Predikanten

Min bror och jag fick vår första kanin när de sista av de hamstrar vi haft gått bort. Jag visste att min hamster som hette Olle varit bortgången ganska länge. Jag ville inte att detta skulle vara sant, därför passade min mamma på att köpa en kanin som hette Sotis som vår första kanin. Denna kaninunge var det som fick mig att glömma att min hamster ”sov”. När jag tänker tillbaka på min barndom och hur vi hade det så var det både för mig och för min brors skull som min mamma köpte denna kanin.
Min bror hade haft 3 hamstrar som under mystiska omständigheter avlidit medan min egen hamster överlevt alla rymningar den försökt sig på. Oftast när den rymde ur buren så gömde den sig under min säng och byggde ett bo av tidningspapper. Åter till kaninen Sotis, den var det självklara valet efter att min bror och jag visat att vi kunde ta hand om fiskar, grodor, salamandrar och en sköldpadda som var egenmäktig.
Sotis hade vi några år och det bästa den visste var att springa i en utebur som var tillräckligt stor för att den skulle kunna göra dubbla glädjeskutt och vara som en racerbil i kurvorna. Nästa kanin som framför allt var min brors kanin hette Burre och det var en dvärgvädur. Den var ljusbrun och älskade liksom Sotis att vara ute i det fria och maskrosblad var dess favoritförfattare.
Stora delar av året åt Burre pellets och bodde i en hemmagjord kaninbur, tillverkad av min morfar av spillplankor. Både Burre och och Sotis bodde i denna bur som utöver plankor var gjord av hönsnät och sågspånsplattor. Denna bur hade ett fyrkantigt sovrum och resten av kaninburen hade formen triangel i kvadrat. Ibland fick Burre leka och sätta på en boll (för att stilla sitt begär, hehe!). Burre blev ovanligt gammal för att vara kanin och avled stilla i sin bur efter ett långt och lyckligt liv för en kanin i kaninbur.

Lars Westin