Ledare 40: Om vidskepelse.

Ärade läsare!

Vidskepelse är den filosofiska motsvarigheten till gonorré. Kanin-magazinet vill ge sina läsare poetiska frön till en ny mytologi i vardagens kompost. Dessutom kan Din alldeles egen chefredaktör nu ange tre (3) empiriskt underbyggda fakta om själva Livet: I) Livet försiggår i realtid, II) Livet går inte i repris och III) Livet är inte en automatisk process. ”Där satt den!”, sade flickan och grät. Rakt i klyset.

Här är tre raggningsrepliker som jag har vunnit ingen framgång med: ”Kan Du tänka Dig, att vi två tillsammans har legat i samma livmoder i nio månader och fötts fram ur samma sköte?” (Andreas Andersson-Lindgren: ”Nu, mitt lilla barn, ska du sitta där i en cell i nio månader och det värsta är att det var jag som satte dit dig!”) ”Om jag inte får leva resten av mitt liv tillsammans med Dig, då kommer resten av mitt liv att smaka skit! Vill Du att resten av mitt liv ska smaka skit?” (Ernst Rolf och Karl-Gerhard tillber en skådespelerska efter föreställningen: – ”När jag minns dig i pjäsen, då skäms jag för att kalla mig artist!” – ”När jag tänker på dig, då skäms även jag för att Ernst Rolf kallar sig artist!”) ”När Du rör Dig hastigt, ser Dina pattar ut som två små hundvalpar som slåss under en filt!” – Inget funkar! Är det något fel på mig?

Jag är ledsen för att jag har varit grym mot min mamma. Det kan inte vara lätt att ena stunden sitta på drottningtronen i upphöjt majestät i sin sons hjärta och så helt plötsligt berövas all makt och känna sig som en dum flicka. Men det kan bli henne till någon tröst om hon ägnar sig åt ideellt arbete I en barnrättsorganisation. Då kan hon hjälpa små barn att slippa gå igenom samma helvete som hon har utsatt mig för. Hon själv hade det inte för jävla lätt när hon var barn. Men vi ska inte ha något att göra med BRIS och Rädda Barnen, eftersom de har motsatt sig det förnuftiga lagförslaget att tvinga gängkriminella barn att bära fotboja och därmed avslöjat sig som genomkorrumperade. Vi ska bilda en ny barnrättsorganisation!

Med vänlig hälsning, Peter Predikanten

Ledare 39: Knepiga grejer.

Ärade läsare!

Kanin-magazinet är en demokratins och yttrandefrihetens fyrbåk i Sverige! Återstår nu att reda ut hur byfånemaffian har lyckats kuckla ihop det med den svenska arbetarrörelsen för att framställa mänskliga AI-robotar genom att betala föräldrar för att vara elaka mot sina barn och organisera mobbing i svenska skolor (vilket i mina föregående ledare har berörts). Så kan båda intresserade parter tjäna något på att producera onödigt mänskligt lidande (men inte barnen).

Odugliga politiker behöver nämligen få hjälp av ”spökförfattare” med politiska tal som låter väldigt bra men inte betyder någonting alls. Alltså korruptionens idé uttryckt i klarspråk. Men denna idé har varit i säck före den kom i påse! Hur kommer då judendomen in i detta förnuftsskygga sammanhang? Jo, judarna var först i hela världshistorien med att kodifiera levnadsregler för människobarnens släkte i form av tio Guds bud på två stentavlor på berget Sinai. Så att ondskans djupaste rötter kan återfinnas i det judiska folket är en högst plausibel hypotes.

Här på Thamstorp lånade jag ut min DVD-spelare till en lirare för att tillsammans med honom titta på en film. Han frågade mig om jag ville sälja min DVD-spelare för 200 spänn. Det nobbade jag och tror ni inte, att den lilla sabb-saliga pundråttan tog sig för att sabotera min nya DVD-spelare (antagligen genom att vända på HTMI-kabeln)! Så han sålde alltså vår vänskap för 200 spänn!!! På intet sätt menar Kanin-magazinets ansvarige utgivare, att tjuvaktighet och illviljja är korrelerad med etnisk tillhörighet eller religiös bekännelse… Men det menar jag. Är missbrukare särskilt framavlade för att stjäla och sabotera försvarslösa människors egendom? Jag saknar nu egentligen all kontakt med den fysiska världen. Men jag tror knappast att det är meningsfullt att evigt förbanna mina dagars upphov för att aldrig ha lärt mig att värja mig mot sadister och kompistjuvar. Försoning. Fy fan!

Med vänlig vänlig, Peter Predikanten

En schizofren frifräsares evangelium 19:

Thamstorp 241103

Att läsas upp i rätten:

Jag är en kärlekens och fredens man. Har aldrig varit våldsam eller skadat någon. Jag kan inte slåss eller bråka. Jag passar in i gemenskapen här. Men jag tål inte orättfärdighet eller orättvisor. Jag tycker samhället har varit ruttet och skrämmande nonchalant mot mig och mina kamrater. Alla lider av detta. Jag kan dock lösa tvister när de uppstår. Jag är van vid att ta skulden på mig. Men nu biter jag ifrån (mig).

Jag säger bara som det är. Låt rätten råda. Jag bryr mig inte om vad ni beslutar att göra med mig. Sanningen är att jag inte är ”sjuk”. Tvärtom. Jag är fri(sk). Någon ”allvarlig psykisk störning” märker jag inte av. Har inget som ”stör” mig. Låt oss komma fram till en överenskommelse och kompromiss vad gäller mig och er. Det som är ”sjukt” är passiviteten, hopplösheten och vanmakten.

Man blir dålig av medicinen – ett vårdpaket, hospitaliserad och passiv. Har ingen förmåga till initiativ eller egen handlingskraft. Man kan inte ”ta sig I kragen eller lyfta sig I håret”. Återstår en hopplös väntan på ingenting. Jag har tidigare levt som en ”grönsak”. Utlämnad utan kontakt med andra. Ingen kärlek eller tillfredsställelse. Bara sova, äta och skita. Vi måste gå till botten med detta problem. En ny framtid och förståelse. Möta varann och utvecklas. Endast kärlek kan döda en demon. Livet går redan vidare.

Av Martin Larholm

Ledare 38: Fler filmideer.

Ärade läsare!

Nu ska jag ge Kanin-magazinets läsekrets en enda chans till att ge mig era pengar, för jag måste få råd att köpa två proffsiga videokameror, så att jag kan komma igång med att spela in filmer, okej? Här är synopsisen: ”Filmen handlar om en kung fu-mästare som snickrar kaninburar. En dag kommer kung fu-mästarens fiende och slår sönder en mycket fin kaninbur och de karatar sig då mot varandra. Kung fu-mästaren slår ihjäl sin fiende och så börjar ett långt och skoningslöst krig som kung fu-mästaren vinner. Slut.” Mitt kontonummer får Du nu: 8032-5 (clearingnummer) 354 680 721-9.

En till filmide’ kan Du få på köpet, så har Du fått min femte och sjätte: ”Filmen handlar om en mästerspion som försöker komma över ritningarna till en mycket avancerad kaninbur. Han blir tvungen att byta till sig ritningarna mot en flaska 50 år gammal Macallan-whisky samt en flaska konjak, Remy Martin Louis XIII, minst lika länge lagrad, med ett sammanlagt värde av cirka en miljon kronor. Spionen svär men ger kaninburskonstruktören de två flaskorna. När konstruktören kommer hem, får han stryk av sin fru för att han släppt ifrån sig ritningarna så billigt. Slut.” Varför får jag inte in Dina pengar på mitt bankkonto? Jag är ett geni! Räcker inte det?

Det kan vara mycket svårt för en missbrukare att förklara för utomstående och ofta även för andra missbrukare hur en djupt nergången lirares drogskadade hjärna egentligen fungerar. ”Så funkar det.” För 25 år sedan släppte jag in Michael Lagerholm i min svinkvart och han erbjöd sig då att modifiera min dator som jag köpt för 4500 kronor till en mycket förbättrad datorversion. Detta arbete ville Lagerholm utföra åt mig alldeles gratis. (Under större delen av mitt liv har jag varit övertygad om att jag är en dator, så jag lät Michael Lagerholm övertala mig.) Jag tillät honom att kortsluta min dator för sitt eget höga nöjes skull, han kopplade om kablarna för plus och minus till moderkortet.

Inget av de andra missbrukar-asen ville försvara mig mot sadist-babianerna och kompistjuvarna, för de tyckte att det kunde jag sköta själv. Verklighetens väv har Ingenting i varpen och Meningslöshet i väften. Men nu är jag åtminstone nykter och skötsam.

Med vänlig hälsning, Peter Predikanten

Ledare 37: Ett personporträtt.

Ärade läsare!

Ensamma kvinnor blir goda älskarinnor och bittra män blir goda filosofer. När döden är det enda som allt levande förenar, är det väl också bra att missbrukare kan lämna pisseprov åt varandra…? Men Diarré-häxan var ändå ett styggt stycke när hon levde! Hon lurade mig via ombud 5 eller 6 gånger att köpa tjack som hon blandat ut med mycket starkt laxermedel – det är inte roligt att skita på sig. Då är det gott att jag kan få samtala med Orsak-och-Verkan, för vi förstår verkligen varandra. Men vi svenskar är ju ändå bäst i hela världen på att greja och fixa och dona och ha oss, eller hur…?

Det var en gång sultanen i Konstantinopel på medeltiden. Denne sultan hade ett harem med tusen fruar, bihustrur och konkubiner. En dag gick sultanen in till sitt harem för att förlusta sig med en av dessa underbart vackra kvinnor. Då blev kvinnorna vansinniga av svartsjuka och började slåss och försökte klösa ögonen ur varandra och de gav sig till och med på sultanen! Vild av hysteri rusade sultanen ut ur haremshuset, låste porten och bommade för alla fönster, lät sina slavar hämta och stapla ved runt väggarna på haremshuset, gjöt vin och olja på bränslet och sedan tände han på! Jävlar, vad det brann!!! Alla satkärringarna dog en plågsam död som lågornas rov, men sedan den dagen levde denne vise man som en fri och lycklig människa under resten av sitt liv.

Diarré-häxan skröt för mig om att hon klyvde sin sambos huvud med en yxa när han låg och sov för han brukade misshandla henne och hon var rädd för att bli ihjälslagen. Må hon vila i frid.

Med vänlig hälsning, Peter Predikanten

Ledare 36: Mer tiggeri.

Ärade läsare!

Här kommer en fjärde filmide’ och den förtjänar verkligen att få Din sponsring, så att jag kan spela in den: ”Filmen handlar om en kaninbursfabrikör som har det motigt i livet. Denna man träffar en nunna som hjälper honom att ta sig upp ur träsket. Nunnan tröttnar dock på kaninbursfabrikören. Hon får en psykos och mördar honom. Slut.” Mitt kontonummer: 8032-5 (clearingnummer) 354 680 721-9. Ge mig pengar!

Jag vill så gärna dryfta moralfilosofiska spörsmål på ett djupsinnigt sätt nu. Är Emil i Lönneberga en psykopat? Är Pippi Långstrump en sedeslös slampa? Varför måste alla missbrukare i Skene bete sig som slemmiga kloakråttor? Biblioteket i Grästorp har låtit mig låna en tjockisbok på 815 sidor som heter ”Psychology the science of mind and behaviour” och jag läser den för att undersöka ”hur långt kaninhålet når” för att citera ”Alice I Underlandet” av J.C. Carroll.

Krandjävulen (som försökte mörda mig genom att sälja fultjack till mig) skröt för mig om att han äger omfattande kunskaper om psykologi. En fråga som jag kräver att få besvarad av denne Krandjävul är: Varför försökte han mörda mig? Detta är en psykologisk undersökning där jag är forskaren som ska rota i hans hjärna. Han har varit dum mot mig! Var hans mordmotiv a) att lyda order från en maffiosoflane, b) att visa att han är så supersmart så han har rätt att bestämma om vem som ska leva och vem som ska dö eller c) att han är en mordisk liten Krandjävul. Själv har jag fått Ordets Gåva och jag kräver att få svar på mina frågor! Det är inte kul att bli mördad! Jag fick aldrig föra ett meningsfullt samtal under min uppväxt! SVARA!

Med vänlig hälsning, Peter Predikanten

Uppsats 1:

Slaktkaniner är en växande del av livsmedelsproduktionen inom småskaligt jordbruk. Dessa kaniner uppföds främst för köttproduktion och har flera fördelar än nackdelar. De erbjuder en mångsidig och hållbar lösning för köttproduktion. Med fokus på djurvälfärd och miljöpåverkan kan de spela en viktig roll i framtidens livsmedelssystem. Det är viktigt att fortsätta utbilda både konsumenter och producenter om fördelarna med slaktkaniner för att främja en mer hållbar matproduktion.

Av Fredrik Bolin

Ledare 35: Jag och min jävla flöjt

Ärade läsare!

Jag måste nu skriva en positivt stämd ledare som ingjuter livsmod och optimism i Kanin-magazinets läsare i denna värld med så mycket krig och elände och skit. Att fokusera på mina depressiva minnen gör även mig själv nedstämd. När jag sammanfattar mina samlade livserfarenheter I mitt medvetandes backspegel, så inser jag att den effektivaste metoden att få stopp (åtminstone tillfälligt) på mina gravt funktionsnedsatta föräldrars infama elakheter mot mig hade varit att rakt på sak fråga dem: ”Min lilla dårpappa och min lilla idiotmamma – vad tror ni egentligen att ni är…?” Ett så kraftigt nerköp skulle de aldrig ha kunnat hämta sig ifrån.

Som liten pojke saknade jag tillräckligt mått av tankeskärpa, mod och livserfarenhet för att kunna stävja sadismen både hemma och i skolan. I Örbyskolan inriktade sig mina plågoandar främst på att begränsa mina möjligheter att lära mig rätt sätt att förhålla mig till det motsatta könet och därmed sabotera min psykiska mognad till att anta utmaningarna att tillfredsställa en vuxen kvinna, bilda familj och bli en god förebild för små barn. Så det sket sig med kärleken och hela djävulskapet.

Skolmobbingen pågick med vår flanmagister Tore ”Idiot-Svenssons” fulla vetskap samtidigt som han gav oss elever sexualupplysning om att ”kärleken mellan man och kvinna är något mycket fint”. Tore gjorde ett flertal mycket osmarta drag i sin yrkesutövning och som kristen var han mycket flexibel. I skolan fick jag inte heller en chans att lära mig att spela blockflöjt trots att mina två bröder fick det. Jag trodde att jag var för dum i huvudet för att kunna lära mig att spela musikinstrument.

Men om du söker på Youtube efter låtarna ”Mera Pengar” och ”Kungadjävul” så är det jag som har gjort både text och musik till den! För länge sedan hade jag även där fyra låtar som jag dock snodde melodier till från gamla, kära psalmer som ett experiment. Som barn trodde jag nämligen att eftersom jag inte fick lära mig att spela instrument, skulle jag (om jag ville göra låtar som vuxen) bli tvungen att stjäla riktiga musikers musik. Alla fyra låttexterna handlade om olika sorters knark.

Jag sjöng dem en julafton hos mamma och hon blev rasande på mig för detta helgerån, men mamma och pappa (han är död nu) ville inte investera en enda spänn i att låta mig utveckla min naturliga musikalitet, så nu ska mamma gilla läget. Mina fyra knarkpsalmer fick sammanlagt cirka 67 000 visningar på några år på Youtube! Men så blev jag frälst av Jesus och jag fimpade alla dessa fyra låtar. Men låtarna ”Mera Pengar” och ”Kungadjävul” finns kvar på Youtube.

Med vänlig hälsning, Peter Predikanten

Ledare 34: Om kreativitetens källa.

Ärade läsare!

Vad ska vi göra med hela jävla skiten…? I världen grasserar nu ondskan i stor stil. Ja, vad kan man göra? Själv ska jag erbjuda president Vladimir Putin mina tjänster. Min förhoppning är att han ger mig i uppdrag att tillsammans med president Kim Jung-Un söka efter kreativitetens källa. Det behöver inte nödvändigtvis vara att snickra kaninburar, men något behöver vi göra – president Kim Jung-Un och jag har nog båda blivit uppfostrade på ett omänskligt känslolöst sätt. I så fall kan vi säkert lära oss mycket av varandra.

Om min lilla dårpappa inte kunde uppfatta min existens i hans hem som annat än ett mycket irriterande Något som fladdrade i periferin av hans varseblivningsfält – varför satte han och mamma mig till världen över huvud jävla taget? Min utsvultenhet efter uppmärksamhet kunde ta sig olika uttryck. När min morbror sade till mig: ”Jag har aldrig läst en enda bok i hela mitt liv” med ett tvärt tonfall enbart för att markera distans till sin beläste nevö, då reagerade jag med att tala in romanen ”En dag i Ivan Denisovitjs liv” av Aleksandr Solzjenitsyn på 3 kassettband, vardera på 90 minuter, och gav dem i present till honom.

Den romanen handlar om en murare och min morbror arbetade som murare. Han sade inte ens tack till mig. Han visade ingen reaktion. Min tillvaro under min uppväxt passerade i någon sorts socialt vakuum. Ensamt liv. Känslomässig svält. Allt umgänge med mig ville pappa omgärda med omständliga ritualer som jag inte förstod. Men jag är glad för att jag inte har utrotat hela min släkt för jag älskar dem. Mina böner till en början om att få komma till en fosterfamilj, där jag kunnat utvecklas naturligt och mogna som människa, gjorde pappa mycket purken. Som om hans egen enkla och hederliga grovarbetarfamilj inte skulle duga för den unge herrn! Så jag blev kvar. Nu är jag en gammal, bitter ungkarl som har passerat bäst-före-datum.

Med vänlig hälsning, Peter Predikanten

Ledare 33: Lite självbiografi.

Ärade läsare!

Att alla barn I hela världen har lika stor rätt att kunna lita först och främst på sina egna föräldrar – är det en princip som är värd att dö för? Kanin-magazinets chefredaktör menar det. Men jag är en ynkrygg som är rädd för döden… Vilket råd skulle världshistoriens störste filosof, Ludvig Wittgenstein, ha gett mig i denna situation? Han skulle kanske ha frågat mig vad det är som är så fruktansvärt med döden.

En starkt bidragande orsak till min rädsla för döden och till min förhärjande dödsdrift är att när min farmor gick bort, då fick jag (vid 8 års ålder) ingen möjlighet att föra ett förtroligt och meningsfullt samtal med mina föräldrar om döden. När jag ställde frågor till min mamma om döden, då blev mamma orolig för att jag inte mådde bra. Nästa dag körde mig mina föräldrar till barnpsyk i Borås där jag jag fick måla med vattenfärger. Men jag fick inga svar på mina frågor…

Nu frågar Peter Predikanten om någon i Kanin-magazinets läsekrets har kännedom om vem som har ansvaret för den svenska byfånemaffian? Peter Predikanten är arg. Mycket arg! Detta är vad som hjälpt mig att överleva: A) Hunger. B) Hämnd. C) Hat. D) Hallucinationer. 4H! Och Humor…

När jag var 16 år fyllda och en dag som vanligt grälade med min dårpappa, då anklagade han mig: ”Du är lika ond som Adolf Hitler därför att du använder en massa fina ord för att få mig att känna mig dum!” Jag började genast läsa biografier om Adolf Hitler, Heinrich Himmler, Joseph Goebbels, tegelstenstjocka faktaböcker om nazismen och historieböcker om andra världskriget. Sedan vände jag mig mot min dårpappa för att försvara min anständighet mot hans orättvisa anklagelse. Då hade han glömt vad vi bråkat om.

Nu, när jag är gammal, bemöter jag mina meningsmotståndare med klart i åtanke, att jag kan bli tvungen att mörda dem alla. För se, jag är en liten mordisk djävul… Och si, eder barndoms serietidningshjältar och leksaker ska inför eder i vuxen ålder stå upp som edra nya gudar och gudinnor, amuletter och talismaner!

Med vänlig hälsning, Peter Predikanten