Burkollapsen – 🧱 När trygghet blev tvångströja

Burkollapsen – 🧱 När trygghet blev tvångströja

Burkollapsen började med en låda. En enkel, trygg, vadderad låda med luftcirkulation, madrasserade väggar och Wi-Fi. Den såg ut som en IKEA-möbel, lät som en meditationsapp och luktade som nystädat kontorslandskap. Kaninerna älskade den.

Det var tryggt därinne. Det var… säkert.

Men trygghet har ett pris. Och buren började snart växa.

🧠 Säkerhetskultur eller kollektiv psykos?

En gång i tiden var buren frivillig. “Stig in om du känner dig otrygg i världen,” sa de. “Vi har validering, öronmassage och nolltolerans mot gnissel.”

Först var det bara de nervösa kaninerna – de som en gång gnagt på en elkabel och aldrig glömde smällen. De bosatte sig i buren, bar hjälm och övervakade sina egna tankar med headset. Andra skrattade. “Stackars trygghetskaniner,” mumlades det i grytorna.

Men så började saker hända. En hamster råkade välta ett morotslager. En marsvinspodd använde ett kränkande ord. Ett rådjur spred ett rykte på Myrorna+. Och plötsligt blev buren normen.

Trygghet blev ett krav.

📋 Reglernas renässans

Med tryggheten kom reglerna.

  • Gnaga ej utan tillstånd.
  • Morotsintag får ej överskrida 500g/dygn (om du inte har Burcertifikat Klass C).
  • Alla känslor måste deklareras dagligen via känsloterminal (endast öppet mellan 09.00–09.03).
  • Du får ha åsikter, men först måste de genom en trygghetskontroll.

Det fanns till slut fler formulär än höbalar. Den som ville gå på en dejt behövde signera Formulär 37-B: Samtycke till ömsesidig blick i tre sekunder. Ville du lämna din bur? Fyll i Begäran om osynlighetslindor samt Ansvarsfriskrivning vid verklighetskontakt.

🎥 Övervakning som självomsorg

“Det är inte övervakning,” sa kaninmyndigheterna. “Det är trygghetsloggning.”

Alla burar utrustades med Välmåendekameror som livestreamade varje nysning, ryckning, blinkning och mikrosorg till Centralnämnden för Emotionell Kontroll. Om du log “för starkt” kallades du till förhör. Om du såg ut att tänka själv sattes du på Tankeregim Lätt Plus. Och om du kliade dig fel – ja, då rödflaggades du.

Vissa kaniner började fejkskratta i sömnen för att lura algoritmen.

🐇 Små burar – stora drömmar

Men vissa kaniner drömde. De såg ut genom hålen i plastväggen och mindes gräset. Vinden. Lukten av något som inte var antibakteriell doftgran.

De drömde om att gnaga igen. Om att få smutsa ner sig. Om att bara… vara. Inte som ett tryggt protokoll, utan som ett kaos med puls.

Men drömmande var farligt. Det kunde trigga andra.

Så dessa kaniner förpassades till Zon 12. Ett område fullt av tysta burar utan Wi-Fi. Där kunde de kontemplera sitt svek mot tryggheten tills de blev inrehabiliterade. Eller glömdes bort.

🧱 Trygghetsnarkomanins höjdpunkt: Bur 2.0

När Bur 2.0 lanserades blev det tydligt: detta var ingen tillfällig lösning. Det var ett livsstilspaket.

Bur 2.0 hade:

  • Inbyggd Traumasensor (varnar när du är nära känslor)
  • AI-styrd Tankefilterassistent (tar bort otrygga associationer i realtid)
  • Automatisk Bekräftelsegenerator (“Du är en värdefull individ. Ät en gurkskiva.”)
  • 24/7 Zoom-gruppterapi med kaniner som bara viskar affirmationer.

Burarna var nu kopplade till en gemensam trygghetscentral, där alla känslor mappades, filtrerades och syntes på ett ledarskapstavla märkt: Kollektiv Balansindex. Inga kaniner fick sticka ut. Inga känslor fick skava. Allt skulle vara… lagom.

📉 När trygghet blev farligare än kaos

Och så kom kraschen.

Burkollapsen.

Det började med ett blackout i trygghetscentralen. En server tappade ström – och plötsligt kunde ingen validera sina känslor. Bekräftelsegeneratorn slutade fungera. Tankefilterassistenten blev aggressiv. Den började censurera gräs, sol och kärlek. Kaniner blev apatiska, rullade ihop sig i fosterställning och viskade:
“Var är min trygghetsmetafor?”

Andra blev rasande. De sprang ut i vildheten. Vissa nosade på verkligheten för första gången. De blundade, skrek och kände vinden i öronen. Några dog av chocken. De var inte vaccinerade mot verklighet.

Burkollapsen – 🧱 När trygghet blev tvångströja

🌱 De fria eller de fängslade?

Efter kollapsen splittrades samhället.

En grupp byggde Bur 3.0, nu med inbyggd AI-präst, moralnavigatör och vibrationsstöd för skuld. De kallar sig Buristerna och tror att friheten var en illusion.

En annan grupp – kallade sig Gnagarna. De lever utan filter. De dricker ur pölar, gräver utan tillstånd och har känslor helt oövervakade. De säger saker som “risk är livet” och “ett morotssår är ett minne, inte ett trauma”.

Och i skuggorna lurar Hälsoskyddsenheten. De samlar in avvikande individer och bjuder in dem till “en trygg pratstund med elstavar”.

🪞 Så vem är du?

Du som läser detta: sitter du i buren? Är du trygg nu? Känner du dig validerad? Har du fyllt i dagens känsloformulär? Eller har du börjat undra om du kanske hellre vill smutsa ner tassarna?

För buren kommer inte rädda dig. Den kommer dämpa dig, filtrera dig och göra dig kompatibel med ett samhälle som kräver icke-friktion.

Men du är en gnagare. Och gnagare gnager.

Så när buren börjar prata med dig om ansvar, trygghet och struktur – luta dig nära plastväggen och viska:

“Jag väljer osäkerhet. Jag väljer hö.”

Av: Mikael Heijel

Burkollapsen – 🧱 När trygghet blev tvångströja
🧪 Tyckte du det här var för mycket?




💭 Relaterat citat från: Gnagarpartiet – 🗳️ När buren blev politik:
"I burvärldens dammiga skrymslen har demokratin tagit en märklig form. Där människor en gång talade om frihet, jämlikhet och rättvisa, tuggar nu gnagare sina partiprogram tills papperet blir till konfetti. Välkommen till kaninernas och råttornas…"
💭 Relaterat citat från: Morotsbombaren 2 – 🥕 När burvärlden återigen sprängdes i tystnad:
"Ingen trodde att han skulle återvända. Ingen vågade ens uttala hans namn högt i burarna längre. Men en morgon låg en bränd CD-skiva i postfacket på Kaninpolisens högkvarter, märkt med tusch: ”TRACK 2”. Alla förstod.…"
📤 Dela det här inlägget:
📲 Följ oss på X.com:

7 svar på ”Burkollapsen – 🧱 När trygghet blev tvångströja”

  1. Otroligt välformulerat och samtidigt ödmjukt. Jag tror det behövs fler texter som denna, Detta inlägg förtjänar fler ögon.

    Svara
  2. Man känner hur äkta det är. Det är som att läsa en inre sanning vi alla vet men inte vågar tala om, Detta inlägg förtjänar fler ögon.

    Svara
  3. Du satte ord på något jag själv inte kunnat uttrycka. Man ser inte ofta sådan klarsynthet i texter längre, Hatten av.

    Svara
  4. Detta var otroligt välskrivet. Du belyser något vi ofta skrattar bort men som är på blodigt allvar, Skickar all respekt till dig.

    Svara
  5. Aldrig förr har päls mött poesi så här direkt. Man känner tydligt hur systemet blottas med varje morotsbit. Du är en röst vi inte visste att vi behövde.

    Svara
  6. Läser detta med morot i mun och tårar i pälsen. Sånt här får en att börja tugga nätkabel igen. Allt leder neråt, precis som det ska.

    Svara
  7. En text som lämnar hödamm i lungorna. Det luktar revolution – eller åtminstone bränt hö. Skrattet fastnade mellan framtänderna, som vanligt. Nu ska jag gå och stirra på väggen tills höet svarar. (burkod: 404)

    Svara

Lämna en kommentar