Ärade läsare!
Jag känner en så besynnerligt stark lust att supa som ett svin och förnedra mig själv och göra mig till grovt åtlöje. Förstår inte det… – Betingad reflex. Men jag vill bjuda min Mästare, Mikael Heijel, på rödvinsmarinerad oxfile’, ekfatslagrad ale, fin konjak (eller om han föredrar snobbwhisky) och kanske en god cigarr. Det är han som har hjälpt mig att sätta upp den här hemsidan!
En annan man, Adnan Oyeragic, ”Tjuv-Addo”, kompistjuvarnas konung, var en genialisk konstnär. Därför lät jag Tjuv-Addo livnära sig på mitt kadaver under 14 evigt förbannade år när vi bodde grannar på Hedbo i Skene. Han stal alla mina arbetsredskap så att jag inte kunde snickra kaninburar. Stal mina favoritvideosar. Stal mina sömnmediciner. Stal min guldring. Stal allt. Adnan Oyeragic, torpedpajasen. Jag var tvungen att lära mig själv att skapa konst för att få tröst och stimulans. Maktkamp på Falcon Crest. – Fy Fan!
När jag var 8 år fick jag Barnens Bibel i present av min mamma. Jesus blev då min stora förebild – jag ville då predika visa ord till folket, sprida frid och harmoni omkring mig och driva ut onda andar ackurat som lavemang, bota alla sjuka. Men mina föräldrar blev mycket elaka mot mig. (Att leva i celibat tyckte jag då inte var ett problem eftersom jag ej hade uppnått könsmogen ålder.) Jag trädde in i Förmörkelsens Tid. Satan upplevde jag som en attraktiv gestalt. Vid pubertetens uppnående blev jag i skolan retad varje dag för storleken på min snopp. För att jag i vuxen ålder skulle bli en pedofil. ”Låten barnen komma till mig.” Kan ingen sätta stopp för Jesus, så att han inte kan fortsätta förvrida huvudena på försvarslösa människor?! Den eviga kampen mellan godhet och ondska fortsätter!
Med vänlig hälsning, Peter Predikanten
Detta fick mig verkligen att tänka efter. Det är nästan revolutionärt i sin enkelhet, Det här var som att läsa mitt eget hjärta på skärm.
Man känner hur äkta det är. Jag tror det behövs fler texter som denna, Det här var som att läsa mitt eget hjärta på skärm.
Du har verkligen lyckats formulera något viktigt. Du belyser något vi ofta skrattar bort men som är på blodigt allvar, Länge leve kaninmagazinet och ordets kraft.
Det här borde vara med i en bok. Man ser inte ofta sådan klarsynthet i texter längre, Stort tack!
Det här var som att tugga på sanningen med framtänderna. Det är som att höra en moderkortsfläkt i en skog av hö. Det här är som att öppna en hemlig gång under buren. Nu ska jag gå och stirra på väggen tills höet svarar. – hö är mitt lösenord.
Öronen rörde sig av ren inlevelse. Det påminner om när vi smugglade pellets i pälsmössor. Det luktar revolution – eller åtminstone bränt hö. Om någon frågar – jag skrev aldrig detta.
Det luktade både frihet och foder. Det luktar revolution – eller åtminstone bränt hö. Det är som att morotsjuicen i mig började koka. Pälsen reser sig. Det räcker som recension.