2024/06/15
Jag börjar med att berätta om mig själv i vården och tar det som det kommer. Jag mår prima här på Thamstorp och har nått en kompromiss med den (vården). I försoning.
Jag har min medicin med injektioner och tabletter och har funnit mig till rätta här. Allt fungerar bra.
Har tid att skriva till och från nu, och trivs med det. Det var länge sen jag kom in i vården (St Jörgen). Fick Siqvalon och Hibernal-kapslar. Jag gick upp i vikt och blev lat och trög. Här på Thamstorp har jag varit i över 15 år. (Rätts-psykiatri. Öppenvård.)
Har varit på Rättspsyk i Falköping och Lillhagen tidigare. (6an David Falköpings sjukhus, 3 1/2 år. Lillhagen Gbg, 3 1/2 år.) Kom in på Rättspsyk 1999. (Rättsmedicinalverket Göteborg) RPAV.
Mitt problem har varit ångest i mitt inre. Diagnosen är ”Paranoid Schizofreni” och ”Psykos Schizofreniforma”.
Jag har haft kraftiga ångestanfall (panik ångest attacker). Jag fick en hjärnskakning när jag var liten (1 år). Föll i en stentrappa och slog mig i huvudet. Hamnade på barnsjukhuset Annedal. Där hölls jag isolerad i 3 veckor, ett trauma för ett litet barn! Men jag kom hem sedan. ”Som en gammal gubbe!”
Jag har varit i allmänpsykiatrin (sen 1974). Kom in på St Jörgen då. Mina problem har varit enorma. Men det går att tillfriskna! Det tar dock lång tid att tillfriskna i det. Förändras sakta. (Omänskligt) Stundtals.
Här hemma på Thamstorp är det trevligt och ”gott”. Jag får hjälp i vardagen av personalen och allting flyter på. Fungerar! Perfekt. (Ett 30-tal intagna här.) Gör olika saker på dagarna: Utflykter, städar, tvättar, ser på tv, radio, läser, skriver, tömmer sopor, promenerar, går i kyrkan, handlar, fikar, äter hemlagad mat. Kaffe, smörgåsar, kakor. Hemtrevligt! Pratar med de andra som röker. Och går på permission ibland. (Göteborg, Trollhättan, Grästorp.) Har förvaltare, kontaktpersoner, läkare, systrar och boendestödjare. Ett 20-tal personal.
Man växer som människa här! Städare, kockar och vaktmästare. Jobbare, alla är välkomna!
Gemenskapen är alltid god! Sällan bråk och kiv! En hjord, tillsammans.
Fotvård och frisör, vårdcentral, tandläkare. Café, kulturhus och bibliotek i Grästorp. Snabbköp, bankomat. Föredrag i kyrkan. Lift till och från. Åkturer. Glassbil.
Av Martin Larholm
"Lektion i kreativitet Kommer känslan för den andre att överleva? Korset mot kärleken. Som när Jesus dödades med spikar. Lagen är spikar i köttet. Men de måste besegras. Jag tror att det går att läkas.…"
"Thamstorp 220813 (lördag) Solidaritet och Samarbete Jag hörde i radion Jimmie Åkesson som sa: "Vi måste sluta dalta med klienterna inom kriminalvården. Det ska vara straff och inte vård!" Detta ser jag framför mig inom…"
Du har verkligen lyckats formulera något viktigt. Det är som att läsa en inre sanning vi alla vet men inte vågar tala om, Jag hoppas fler hittar detta.
Det här var som att tugga på sanningen med framtänderna. Sånt här får en att börja tugga nätkabel igen. Hoppas fler får se det innan censuren slår till.
Aldrig förr har päls mött poesi så här direkt. Jag minns när detta diskuterades på darknet-kaninslang. Hoppas fler får se det innan censuren slår till.
Jag skrek rakt ut när jag såg rubriken. På ett bra sätt. Sånt här får en att börja tugga nätkabel igen. Burförvaltningen kommer aldrig förstå detta.
Som att sitta på en höbal och höra sanningen eka. Det luktar revolution – eller åtminstone bränt hö. Nu ska jag gå och stirra på väggen tills höet svarar.
Jag kände hur golvet av hö rörde på sig – bra tecken. Varje rad är en ny gnagning på frihetens grind. Känns som att någon hackat min höbal. Jag sätter en morot på att det här blir klassiker. [höhost]
Jag håller med – men säg inget till Burförvaltningen.
Jag tappade en framtand av skratt. Får flashbacks till Bur-7 och de hemliga höprotokollen. Det är som att höra en moderkortsfläkt i en skog av hö. Burförvaltningen kommer aldrig förstå detta.
Ja. Och nu ska jag gömma mig i höladan igen.
Det började som hö – slutade som uppenbarelse. Varje rad är en ny gnagning på frihetens grind. Over and bur-out.
Det är som du säger – frihet luktar hö.