Det finns ingen enskild latinsk fras som direkt motsvarar begreppet ”orättvisor” I betydelsen ”oförrätter” eller ”felaktiga handlingar”. Men det finns ett verb som kan beskriva handlingar av orättvisa. Iniuria (latin̈ för orättvisa som ĥm.. beskriver en handling som är felaktig eller kränkande). Inequitas (ett begrepp som kan beskriva bristen på rättvisa eller skälighet). ”Fiat iustitia suat caelum” (”låt rättvisa skapas även om himmelen faller”).
På engelska har vi: Unfairness (ojämlikhet, brist på rättvisa). Injustice (en specifik handling eller situation som strider mot rätten eller är orättvis, eller det bredare begreppet social orättvisa. Motsatsen till orättvisa är rättvisa, som är ett centralt begrepp inom filosofi, politik och rättssystem.
Man kan definiera orättvisa som ett sakförhållande som relaterar till oförtjänta resultat och situationer. Orättvisa kan vara en egenskap hos en specifik händelse eller en större del av samhället. Rättvisa är ett komplext och centralt begrepp inom många områden, men det saknas en tydlig, gemensam definition.
Social rättvisa handlar om lika möjligheter för alla i ett samhälle och att alla ska nå sin fulla potential, vilket ofta innebär ett gemensamt ansvar för varandras välbefinnande. Identitetspolitik är särskilt relevant när orättvisor upplevs av minoritetsgrupper på grund av deras gruppidentitet och fördomar från majoritetsbefolkningen. Protestsånger används för att uppmärksamma och protestera mot saker som upplevs som orättvisor, såsom krig eller rasism.
Klassiskt ideologiska perspektiv. Egalitära (från franskans ”egalitet” = ”jämlikhet”) idéer. idéer eftersträvar att minska ojämlikhet och skapa mer jämlika samhällen. Dessa perspektiv förknippas ofta med politisk vänster, till exempel socialismen.
Liberala perspektiv. Liberalismen är en bred ideologi som betonar individens frihet och rättigheter, men också innefattar olika synsätt på rättvisa såsom jämlikhet, social rättvisa och individuell frihet.
Kommunitaristiska perspektiv som framhäver vikten av samhälleliga band, gemensamma värderingar och traditioner för att uppnå rättvisa.
Kritiska perspektiv. Kritisk teori med rötter i Frankfurt-skolan undersöker hur ekonomiska, kulturella och sociala maktstrukturer formar våra uppfattningar om rättvisa.
Intersektionella perspektiv. Bygger på den kritiska teorin analyser av makt och förtryck, men fokuserar specifikt på hur olika former av ojämlikhet samverkar.
Postkoloniala perspektiv ifrågasätter vissa klassiskt ideologiska rättviseperspektiv, såsom liberalismens fokus på individuella rättigheter och egalitarismens betoning på jämlikhet inom statliga gränser.
Religiösa perspektiv. Många religiösa traditioner betonar vikten av rättvis fördelning av resurser och ansvar för samhällets mest utsatta. Retributiv rättvisa handlar om att proportionerligt belöna eller bestraffa handlingar med koncentration på att upprätta balans mellan offer och förövare och utkräva ansvar.
Vedergällning som rättvisemekanism. En central idé inom retributiv vedergällning – tanken att den som bryter mot en moralisk eller juridisk norm bör mötas med en rättvis påföljd. En klassisk formulering: ”Öga för öga, tand för tand.”
Religiösa perspektiv på retributiv rättvisa. Religiösa rättssystem och moralfilosofier har genom historien utvecklat principer för proportionerligt straff och vedergällning. Inom islam reglerar sharia straff för vissa allvarliga brott. Inom judendomen och kristendomen tillämpas ”talionis”, vilket betyder att en gärningsman skall tillfoga en skada som är motsvarande eller lika stor som den skada han själv har åsamkat någon annan genom sitt brott. Inom hinduismen och buddhismen finns också aspekter av retributiv rättvisa.
Utilitaristiska perspektiv. I kontrast till vedergällning betonar utilitarismen straffets konsekvenser snarare än dess moraliska nödvändighet. Modern tillämpning i rättssystem. Retributiv rättvisa fortsätter att vara en grundläggande del av många rättssystem. Kritik. Retributiv rättvisa har kritiserats för att vara förankrad i en föråldrad vedergällningslogik.
Juridiska perspektiv på rättvisa. Rättvisa i juridiken handlar om att upprätthålla en ordning där individens rättigheter respekteras och samhällskontraktet förverkligas. Redan den grekiske filosofen Aristoteles skilde på distribution rättvisa (som reglerar fördelningen av resurser) och retributiv rättvisa (som handlar om att ge proportionerlig kompensation för skada eller brott).
Politisk rättvisa. Frihet vs jämlikhet. Det finns ett stort antal olika uppfattningar om vad rättvisa innebär. Skillnaden i politiskt ideologiska rättviseideal mellan högern och vänstern framgår tydligt om man jämför citaten från Liberalerna respektive Socialdemokraterna: ”Skillnaden som följer av människors fria val ska inte utlämnas av politiker” (L) och ”Vi eftersträvar jämlika och rättvisa utfall… Makt, kapital och sociala förmåner ska inte koncentreras till några få, utan fördelas rättvist” (S). Vänstern har det jämlika och klasslösa samhället som ideal och verkar för att utjämna skillnader mellan olika grupper i samhället. Högern utgår däremot från att det finns av naturen givna skillnader mellan människor som innebär att alla samhällen måste vara olika och ojämlika.
Social rättvisa. Begreppet ”social rättvisa” har sina rötter i 1800-talet, då det väx̌te fram som en reaktion på de sociala och ekonomiska ojämlikheten under den industriella revolutionen. Arbetarrörelsen spelade en viktig roll i att driva på förändringar med fokus på bättre arbetsvillkor och rättigheter för de mest utsatta. Politisk innebörd. Strävan efter social rättvisa kan av vissa anses vara central, medan andra kan prioritera andra politiska ideal som marknadens frihet eller individens självbestämmande. Global rättvisa handlar om frågor och idéer om rättvisa och jämlikhet på global till skillnad från nationell nivå.
Ideologisk rörelse. En vänsterideologisk rörelse som utmanar nyliberal och marknadsdriven globalisering. Avslutningsvis lite om ”Dike” (grekiska för ”rättvisa”). Dike var den moraliska rättvisans gudinna i den antika, grekiska mytologin. Hon styrde över den mänskliga rättvisan. Hennes far, Zeus, skickade henne till jorden för att hon skulle lära mänskligheten rättvisa.
Av Claes Danung
"Ordet essä kommer från franskans "essai" som betyder just "försök", vilket indikerar att det är en text där författaren prövar sina idéer och tankar. Men först lite om kaniners leverne. Världens största kanin är den…"
"Vad menas med det? Synonymer till "högre makt" kan vara: "Gud", "skaparen", "överheten", "det högsta väsendet", "staten" eller "universum". Anonyma Alkoholister, AA, Anonyma Narkomaner, NA, ser den högre makten som en kraftkälla inom oss. Det…"